Man frestas att peka på de varelser som i forna tider reste sig ur havet och skapade liv på jorden. Den personens namn, plats och tid har troligen gått förlorade i historiens bakhjul, men fram till att elden hittades ska man ha badat i naturens kalla vatten, om man inte har bott nära varma källor, som finns i t.ex. Japan, Turkiet och Island.

På medeltiden fanns bastur på många håll i Norden och Europa och i Östeuropa användes rökbastur som vikingarna tog hem till bl.a. Sverige och Finland. På 1400-talet förbjöd den kristna moralen många av dessa bastur, dels för att de fann det omoraliskt att män och kvinnor badade nakna tillsammans, dels för att en riktig bordellverksamhet uppstod, vilket ledde till syfilisepidemier.

Från den antika medicinens tid var kropp och natur ett nyckelbegrepp. Naturen var själva grunden för läkekonsten och upp genom 1500-1600-talen var fokus på hur man behandlar sjukdomar. Det var först på 1700- och 1900-talen som hälsa som förebyggande sakta smög sig in i dåtidens medicinska vetenskap. Hygien dök upp parallellt med hälsoundervisningen i slutet av 1700-talet och med den också den moraliska uppfattningen om hur man lever, eftersom hälsan var nära förbunden med teman som kroppen och framför allt själen. Vissa hittade sitt hälsoideal i det antika Grekland, andra bland de 'vilda' naturfolket som t.ex Indianer, indianer och inuiter. I slutet av 1800-talet var det mer realistiska fakta som präglade hälsodebatten; storstädernas tillväxt, de tätbebyggda bostäderna och rädslan för epidemier.

När man i början av 1700-talet använde kallbad som medicinsk behandling av både psykiska sjukdomar och dövhet i t.ex. England drog de vagnar ner till kurorterna vid havet. I Sverige var man mer utbildad och pumpade upp saltvatten för användning i varma bad. Senare byggdes speciella bassänger. Senare användes även hästdragna badhus på hjul, som drogs ända ner till vattenbrynet, så att man kunde gå direkt i vågorna. Det fanns en rädsla för havet och även om många kurorter låg med tillgång till det färska sjövattnet var det ofta kombinationen av det kalla havsbadet och det varma inomhusbadet som var normen.

Spa uppstod på flera platser i Europa och i England byggde kung George IV ett sjöbad åt sig själv i Brighton. I Tyskland togs spasystemet i drift och gradvis spred sig trenden till de nordiska länderna. I Sverige byggdes Rosenbad redan 1681 – idag är det den svenska regeringens säte.

De många spabaden tog sig fram till seger i hela Norden. I Norge grundades ett spa i Moss 1835 och i Sandefjord 1837. I Sverige var det ännu tidigare i t.ex. Ramlösa. Det var ofta platser där man redan hade så kallade helande källor.

I Danmark var Silkeborg en av de ledande platserna som formade utvecklingen i Nordeuropa. Domare Adolf Ludvig Drewsen besökte sin brorson Michael Drewsen i Silkeborg 1850 för att genomgå en brunnskur med vatten hämtat från Rosenborg Brondanstalt. Efter en lång rad trakasserier med det offentliga angående överlåtelse av statsskog för privata ändamål kunde man i juli 1883 kostnadsfritt ställa ett område vid Arnakkekilderne till förfogande för att bygga en vattenkuranläggning på området samt Silkeborg Vandkuranstalt. kunde ta emot de första gästerna. Ett av de attraktiva erbjudandena var en stor kallvattenpool inomhus.

Den kände radikale tänkaren Georg Brandes stiftade också bekantskap med behandlingen med de kalla baden. Under en lång resa till Europa 1871 hamnade han på ett sjukhus i Rom i februari och skrev hem till sin mamma:

"Idag började vi med de kalla blötläggningarna, det borde hjälpa mycket. Det är en ren vaudeville-situation: den tyske doktorn rekommenderar varma bad, de italienska kalla baden; det klokaste vore onekligen att låta de båda valarna svälja varandra, så att endast svansarna återstår, att behålla dessa som en påminnelse om detta goda råd, som, som ordspråket träffande säger, är dyrt (10 francs) och inget världsligt. sak att göra. Men oavsett vad, nu provar jag kylan'.

Köpenhamn var tidigare inblandad i dåtidens hälsoväckelse. Rysensten Badeanstalt var från början av 1800-talet känd för sin hälsobrunn och tillverkning av dricksvatten för användning i bitteröl mot kolera och hälsoöl mot gikt. Rysensten var en populär badplats, som bl.a. framgår av författaren Meïr Aron Goldschmidts 'Fortellinger' (1846), där han i 'For otte Skilling Hvedebrød' låter tre unga träffas en morgon på Rysensten Badeanstalt.

När gymnastik tillsammans med simning blev ett obligatoriskt skolämne 1830 var hamnområdet vid Langebro platsen där Köpenhamns simundervisning ägde rum. Utanför Rysensten fick barnen ett rep runt midjan och fick hoppa i vattnet, medan lärarna i bokstavlig mening var rephållare och kunde rädda de stackars simmare från att drunkna.

I mitten av 1800-talet fanns det ett antal badanläggningar i Köpenhamn, som var tvungna att råda bot på de fruktansvärda hygieniska förhållanden som ledde till epidemier och dödsfall. 1884 kom en svensk kapten, JGA Nielsson, från Stockholm till Köpenhamn för att ge simundervisning. Det var starten på Danmarks välkända vinterbadanläggning Helgoland. Den svenska huvudstaden hade som nämnts sedan slutet av 1600-talet haft badhuset Rosenbad och från 1885 även Sturebadet, som bland sina senare gäster inkluderade skådespelerskan Greta Garbo. Kapten Nielsson tyckte att badförhållandena i Köpenhamn var så primitiva att han köpte en tomt för att bygga en badanläggning. Samtidigt med etableringen av Sture i den svenska huvudstaden fick den danska kungastaden badanläggningen Helgoland, som var en slags andlig hägring av den tidigare danska ön i Nordsjön. Strandvejen 20 i den gamla kalkdestilleriets hamn i Svanemøllebukten öppnade den 16 juni 1885 som vinterbadanläggning Helgoland. Både Sturebadet och Helgoland var arkitektoniska pärlor som påminde om renässansslott, vilket är en byggstil för havsbadsinrättningar som finns på många ställen i hela Europa än i dag.

Är det hälsosamt att bada på vintern?

De gamla grekerna var säkra på sin sak. Naturfreaks från 1700-1800-talen utövade det. Läkare under hela 1900-talet har godkänt det. Forskare under det nya millenniet har bevisat det. Vinterbad är hälsosamt. Märk väl; allt annat lika, eftersom det från flera håll rekommenderas att patienter med hjärt- och njursjukdomar, artritsjuka, diabetiker, gravida kvinnor och personer med bukinflammation samt minderåriga barn ska stanna på land. Men vi andra kan lätt ta den dagliga förkylningschocken. Få blodtrycket att stiga och pulsen sjunka. Låt kroppen utsöndra stresshormonerna och ge plats åt kroppens eget morfinämne som ger kicken och den euforiska känslan av att vara 'hög'. När temperaturen sjunker stiger humörbarometern, eftersom även vinterbad har en positiv mentalhygienisk effekt.

Idag finns det över 40 vinterbadklubbar i Danmark med mer än 11 ​​000 organiserade vikingar. Dessutom alla som badar här och där utan vikingadop och medlemskort. Och varje dag kommer det fler. Många av de danska vintersimklubbarna har långa väntelistor. Att vinterbad har blivit en del av friskvårdsvågen över hela världen.

"... Jag går tillbaka mot huset med kropp och sinne kokande. Det salta havsvattnet förvandlas till små glasiga, isiga droppar i mitt hår. Tången sitter fast vid mina ben, rygg och kinder som tatueringar i vilda vikingamönster ...Den röda soluppgången hänger på mina axlar som en udde.Idag är det inte snö som krassar utan fötterna.Men snart återgår värmen till tårna också, och jag återföds åter som det första livet som reste sig ur havet. Det är häftigt att vara vinterbad."

"Hög" från vinterbad

Frågar man vinterbadarna själva så har de många goda skäl att utsätta sig för de vanliga köldchockerna under hela vintern.

De flesta tror att man blir direkt "hög" av den våldsamma temperaturförändringen. Blodet rinner snabbare, och du känner dig fräsch och på gott humör efter doppet.

I samma ögonblick som du kommer under är det förstås iskallt. Men kort efter kan du faktiskt känna hur värmen strömmar genom dig, och din blodcirkulation tar fart. Samtidigt vet du att det är många som snarkar hemma, samtidigt som du är nästan ensam med kylan, isen och den iskalla chocken. Det ger en viss tillfredsställelse.

Vinterbadare stannar i vattnet i 10-20 sekunder åt gången. Vissa tar ett kort dopp, medan andra bara doppar.

Vissa vinterbadare gillar de ännu större temperaturupp- och nedgångarna. De kombinerar kallbadet med ett besök i bastun.

Först går du ner i vattnet, sedan i bastun och sedan i vattnet igen. Vissa tar till och med resan flera gånger i rad.

Blodtrycket stiger och hjärtfrekvensen sjunker

Alla vinterbadare är överens om att det är hälsosamt att utsätta kroppen för en daglig köldchock. Och medicinsk vetenskap tenderar att bevisa att de har rätt.

Den finska läkaren Kyllikki Kauppinen har undersökt exakt vad som händer i kroppen när man tar direktturen från den varma bastun till sjöns minusgrader.

Försökspersonerna försågs med termometrar på olika ställen på huden och en speciell termometer sänktes ner i matstrupen. Den senare mätte kroppens kärntemperatur, vilket är mycket viktigt för människans överlevnad i extrem kyla. Dessutom fick försökspersonerna blodtryck och puls mätta och blodprover togs för att fastställa hormonförändringar under temperatursvängningarna.

Under bastubesöket steg både hud och kroppstemperatur långsamt. Blodkärlen i kroppen vidgades, och därmed sjönk blodtrycket.

Samtidigt slog hjärtat snabbare eftersom kroppen försökte kyla ner blodet. Vid den plötsliga temperaturförändringen till minusgrader inträffade den omvända reaktionen.

Hudens temperatur sjönk och för att behålla värmen drogs blodkärlen samman, vilket ledde till ökat blodtryck. Pulsen sjönk också. Trots de mycket kalla temperaturerna var det inga fluktuationer på termometern som visade kroppens kärntemperatur.

Förträngningen av blodkärlen och det ökade blodtrycket förklarar känslan av "blodets rusning" som de flesta vinterbadare rapporterar om. Däremot måste man titta i blodproverna för att få förklaringen till varför vinterbad kan ha en smärtlindrande effekt.

Kroppen utsöndrar stresshormoner

Det visade sig att även kroppens hormoner reagerade på den kraftiga köldchocken. Kroppen utsöndrade stora mängder stresshormoner och framför allt skedde en ökning av blodets innehåll av noradrenalin och kortisol. Ökningen är ett tecken på att personens så kallade "sympatiska nervsystem" är aktiverat och det kan mycket väl ha en smärtlindrande effekt.

Dessutom påpekar flera läkare att vinterbadarnas allmänna hälsa skiljer sig från "vanliga människors". För det första producerar de mer fett än andra människor. Det kan vara därför de bättre kan hålla sig varma i det kalla vattnet. Det finns också skillnaden att vinterbadare generellt har lägre puls – under 60 slag per minut – vilket måste sägas vara utmärkt. En låg puls är ett tecken på god kondition. Förutsatt att personen är i någorlunda bra form.

Ett kallt dopp startar dagen
Läkarna är dock inte uteslutande positiva till vinterbadets lycka. De våldsamma temperatursvängningarna - från 100 graders värme till fryspunkten - är en mycket stor påfrestning för hjärtat och hela cirkulationssystemet. Så personer med tendens till hjärtproblem bör nog överväga att hitta en annan vintersport.

Men ingen av de tidiga vinterbadarna vid den lilla sjön har hjärtproblem heller. Tvärtom, de hävdar alla att de är vid mycket bättre hälsa än de människor som just nu dricker sitt morgonkaffe.

Ett kallt dopp är precis vad som behövs för att ge kroppen den boost som startar dagen.